Rrethi   L�Arcobaleno di  Nicola  Bavasso

 

Cultura � sviluppo

 

Kush viziton katundet ton� pas �� ruan pasurit� kulturore dhe arkitektonike �� kemi dhe pas �� gjegjin� historin� ton�, ndjon se ne jemi shum� t� b�get� se kemi nj� kultur� t� lasht�, mbajtim� t� gjall� nj� tradit� fetare shum� t� fuqish�m dhe nj� gjuh� shum� t� vjet�r.

S� dua t� jem retorik dhe t� thom sh�rbise �� dihen, por �sht� mir� t� hapet te qo rubrik� nj� dritare mbi mundsit� �� ligja komb�tare �� ruan pakicat si jona jep te jeta e punes dhe sa financime administratat e Arb�ris� bjerin se s�din� t� b�jn� projekte os� mendojn� se kultura �sht� nj� sektor �� s�jep pun� t� rinjvet. Shum� vet� din� edhe se te shkollat arb�reshe jan� m�sues� �� m�sojn� studenteve t� shkruajn� dhe t� djovasin gjuh�n m�m�tare. Te disa bashki u hapt�n sportelet gjuh�sore �� u len� p�r t� ndihin qytetaret t� p�rdorin gjuh�n arb�reshe te sektori i administrat�s. M�sues�t �� vijn� nga Universiteti formojn� studentet dhe ekspertat e sportelevet gjuh�sore i m�soj� t� m�dhenjvet t� fjasin gjuh�n arb�reshe edhe nd�r zyrat.

Mora k�ta dy shembull� se t� n�nvizoj r�nd�sin� e formimit. Un� mendoj se kush njeh kultur�n dhe kush ka nj� formim, mund jap nj� ndihm� t� mir� p�r nj� zhvillim socal edhe ekomonik �� niset nga  pasurit�  kulturore. Ku �sht� formimi �sht� edhe zhvillimi.

Sot ne s�kemi ekspertra �� vler�sojn� pasurit�. Qisha, muze edhe biblioteka �� jan� te katundet ton� s�jan� t� ruajtur mir� edhe m� t� shum�t jan� t� mbyllur os� t� shkat�rruar. Te ky sektor �� mund sjell zhvillim, ne s�v�mi shum� kujdes sesp� mungojn� figura �� kan� kompetenc�. Nd�se duami zhvillim te sektori i ruajtj�s s� pasurivet kulturore �� �sht� i lidhur fort me turizm�n, ne kem lipmi Universitetit dhe istitucionavet t� sh�rbejn� bashk� p�r t� formojn� figura t� gatsh�m.

Coloro i quali visitano i nostri paesi, si rendono conto del ricco patrimonio culturale che possediamo.  Apriamo oggi una finestra sullo stato di conservazione dei beni culturali e sui finanziamenti che per inerzia e incompetenza, non vengono sfruttati. E� noto che sono stati finora assegnati i fondi per l�insegnamento della lingua e per gli sportelli linguistici. Sia gli insegnati che gli esperti degli sportelli hanno una robusta formazione universitaria e pertanto sono in grado di formare gli studenti e stimolare nei cittadini l�uso della lingua nella pubblica amministrazione. E� evidente come la formazione sia importante anche nella nostra realt�. La formazione che � valorizzazione delle risorse, crea lavoro. Nel settore della conservazione dei beni culturali oggi non abbiamo figure competenti. Ci auguriamo che Universit� e istituzioni varie possano al pi� presto creare degli esperti in questo settore.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Rubrica pubblicata Sabato  26 Giugno 2004 su �Tracce� pagine culturali del quotidiano

�LA PROVINCIA COSENTINA�